YouTube video by South Park Studios

BAZOURIEH, Lebanon (AP) — On Sept. 17, 2024, thousands of pagers distributed to the Hezbollah group exploded across Lebanon, remotely detonated by Israel and aimed at disrupting the Iran-backed group ...

En ekonomi i fritt fall. En affärsmodell som inte längre håller. Koncerner som kräver att du säljer skraplotter mellan publicistiska beslut – och förväntar sig att allt förankras uppåt in i minsta det...

YouTube video by Victorian Restoration Co

Anders Lindberg: ”Helt för jävligt att en toppolitiker uttrycker sig på det här sättet”

Han poserade med en SS-soldat. Han ifrågasatte judars svenskhet. Han hetsade mot George Soros. Sedan reste han till koncentrationslägret.

KULTUR | ESSÄ. Ann Heberlein skriver om den ogenerade rasismen. Att det finns ett politiskt projekt för ett etniskt rent Sverige och att Moderaternas retorik leder till avhumanisering och i förlängnin...

"There is a hunger for Democrats to not be feckless, not be the party of strongly worded letters."

Pete Hegseth announced that soldiers aged 30 and older in the US military will be screened for low testosterone The US defense secretary, ⁠Pete Hegseth, this week ordered annual testosterone-deficiency screening for active-duty and reserve service members aged 30 and older, which he says will help to maintain military readiness. But many medical professionals warn it might do nothing of the sort and instead could increase service members’ risk of infertility or other consequences if testosterone is prescribed inappropriately. Continue reading...

The National Design Studio, staffed by Doge veterans, installed visitor-tracking software on vital federal websites

Major Jason Watson Deserves an Honest Accounting

Dagens ETC Skrotandet av plastpåseskatten har fått effekt. Förra året landade nämligen användningen av plastpåsar på den högsta nivån sedan 2020. – Det är viktigt att det inte blir en bestående trend utan bara ett avvikande år, säger Fredrik Khayati, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande. När den omdebatterade plastpåseskatten infördes 2020 använde svenskarna 55 stycken påsar per år. En siffra som rasade till 14 påsar året efter. Men sedan skatten avskaffades av Tidöpartierna i slutet av 2024 har utvecklingen vänt – förra året var användningen av alla sorters plastpåsar på den högsta nivån sedan skatten först infördes, enligt siffror från Naturvårdsverket. – Flera aktörer i branschen bekräftar också att volymerna har ökat efter att skatten togs bort, säger Fredrik Khayati, handläggare för avfallsstatistik på Naturvårdsverkets resurseffektivitetsenhet, i ett pressmeddelande. Bara användningen av tunna plastpåsar, som används för frukt och grönsaker, ökade med 65 procent. När det kommer till tjocka plastkassar från exempelvis klädbutiker handlar det om en ökning på drygt 40 procent. Kryper närmare EU-taket Den vanligaste sortens påse – som används för bärkassar för mat – ökade med över 20 procent. I praktiken handlar det om 23 påsar per person och år, vilket innebär att Sverige fortfarande håller sig under EU:s maxtak om 40 påsar per person. – Vi har fortfarande god marginal till EU-målet men ser en markant ökning med drygt 20 procent på ett år. Det är viktigt att det inte blir en bestående trend utan bara ett avvikande år, säger Fredrik Khayati. När skatten först infördes av regeringen Löfven hade den stöd av samtliga partier förutom Moderaterna och Sverigedemokraterna, som sedan skulle se till att skatten togs bort. Kritik riktades också från branschorganisationen Svensk Handel, som hävdade att åtgärden var symbolpolitisk och baserad ”mer på känsloargument än verkliga fakta”. Miljöorganisationer som Håll Sverige Rent har istället välkomnat skatten, bland annat med hänvisning till att det minskar nedskräpningen. Senast hösten 2025 motionerade Centerpartiet för ett återinförande av skatten. Plastpåseskatten infördes den 1 maj 2020 som en del av januariavtalet. Åtgärden stöttades av alla partier förutom Moderaterna och Sverigedemokraterna. Punktskatten innebar att priserna på plastbärkassar ökade från cirka tre till sju kronor per kasse. För tunnare påsar, som används för frukt och grönt, infördes en skatt om 30 öre. Den 1 november 2024 avskaffades skatten av Tidöpartierna.

Kulturessä Dagens ETC Deras ansiktsmuskler signalerar ett enda budskap: ”Whatever”. Att ta betablockerare har blivit tjejkultur. En domnad blick är statusmarkör. Vad händer när känslomässig avstängdhet börjar framstå som frihet? skriver Kristin McMillen. Alla med ett ansikte vet hur svårt det kan vara att försöka se lagom svår och nonchalant ut. Trodde jag. Sedan dök en ny generation cool girls upp och höjde ribban till absurda nivåer. Artisten Charli XCX, en av de senaste årens mest inflytelserika trendsättare, har uppsynen hos någon som knappt orkar lyfta ögonlocken. Hennes vän, skådespelaren Rachel Sennott, låter sig gärna fotograferas med samma avdomnade blick. De båda har blivit affischnamn för en estetik som är så blaserad att den nästan ser bedövad ut. Det är högst medvetet. Framför spegeln inför kändismingel säger hon till sig själv: ”Ta din betablockerare, tjejen”. På Tiktok har betablockerare närmast blivit en accessoar, en internetkultur för tjejer. Även i Sverige syns fenomenet, där utskrivningarna de senaste decenniet ökat med nästan 60 procent, när det gäller antalet tjejer mellan 15 och 29 år som fått betablockerare av typen Propranolol, som dämpar fysiska ångestsymtom. För kvinnor mellan 30 och 44 år är ökningen nästan samma, enligt Sveriges Radio. Men det är inte bara utskrivningen av betablockerare som fått det avdomnade trenden att vinna mark. ”Le mer” I en videoessä på sin Youbtube-kanal ”Taboo off the bus” gör Zara McIntosh en analys av fenomenet ”numbness” som estetiskt, känslomässigt och socialt fenomen. Hon ser många problem med det stoiska idealet, där alla intryck ska mötas med samma utplattade känsloläge. Avtrubbning och känslomässigt förtryck har blivit sammanflätade med femininitet, menar McIntosh. Det går förstås att förstå Charli XCX stökiga image kring ”Brat” (2024) som ett motstånd mot tidigare putsade kvinnliga livsstilstrender som ”nice girl” och ”clean girl”. Även hos publiken fanns ett uppenbart sug att få byta grönt te mot e-cigg, pilates mot stökiga festnätter. Stjärnans nollställda ansikte blev dessutom en uttalad protest mot musikindustrins krav på kvinnliga popstjärnor. Charli XCX har själv berättat hur hon under karriären konstant blivit tillsagd att ”le mer”. Istället valde hon en uttryckslös mimik som fungerade perfekt som balans till hennes medryckande hyperpop. Ansiktsmusklerna signalerade ett enda budskap: ”Whatever”. Det obrydda var en uppenbar chimär, ingen artist jobbade mer strategiskt än Charli XCX kring släppet av ”Brat”. Men som image fungerade det. Äntligen en popkulturell idol som såg ut att sova i utsmetad mascara, snarare än som en Barbie i Kardashian-snitt. Reaktion mot girlboss-eran I en politiskt uppgiven tid är det förstås fullt begripligt att vilja stänga av. Fast även om avtrubbning kan ses som motstånd till påbudet om kvinnlig lättsamhet är det problematiskt att anamma den som estetik, menar Zara McIntosh i sin essä ”The politics of numbness”. Hon spårar trendens föregångare i 2010-talets så kallade dissociativa feminism, där nihilistiska unga kvinnor berättade på sociala medier om sina apatiska känslor inför livet. Det sammanfattades effektivt i ett meme: ”The feminine urge to self-destruct". Det i huvudsak internetbaserade kulturfenomenet dissociativ feminism var en tydlig motreaktion till 10-talets glättiga och nyliberala girlboss-ideal. I stället för att fokusera på karriär och en optimerad vardag, romantiserade de unga kvinnorna sin egen vånda i senkapitalismen. Tv-serien ”Fleabag” (2016–2019) av Phoebe Waller-Bridge gjorde komedi av existentiell vånda och destruktivitet som försvarsmekanism mot sorg. Ett annat nyckelverk blev boken ”Ett år av vila och avkoppling” av amerikanska författaren Ottessa Moshfegh (2018). I romanen låter sig en rik ung kvinna sövas ner med droger under ett helt år för att få en paus från sig själv. Det satte fingret på en utbredd känsla av meningslöshet och drömmen att få checka ut. Rachel Sennotts ”Numb is in” framstår som en uppdaterad version av samma idé. Botox, Ozempic och SSRI Håller vi på att förlora bredden i våra känslouttryck? Många samtida fenomen pekar åt samma håll. En faktor är det skyhöga användandet av SSRI där en vanlig biverkning är att känna sig känslomässigt platt och likgiltig inför saker som tidigare berörde en djupt. En annan är viktminskningsmediciner som Ozempic, som bokstavligen bedövar din hunger – och varnar vissa forskare – din livslust. Ett tredje är botox, som inte bara fryser ansiktet i ungdomlighet, utan också gör det svårare att uttrycka känslor med mimiken. Avtrubbning som socialt fenomen går helt i linje med detta känslomässiga förtryck, menar Zara McIntosh. Så vad finns kvar, om kvinnor förväntas vara behagliga och avtrubbning bara är ett annat sätt att göra sig mindre? – Ilskan, menar McIntosh. Den enda känsla som verkligen bryter mot de patriarkala reglerna. Men vi har olika förutsättningar att kunna visa vrede. ”Den arga svarta kvinnan” är en välkänd stereotyp – en rasistisk och sexistisk nidbild som framställer svarta kvinnor som aggressiva, fientliga, högljudda och oresonliga. Att ständigt tona ner sina känslouttryck blir därför en överlevnadsmekanism för att minska risken att uppfattas som aggressiv. Här blir avtrubbningen ett fängelse, snarare än trendig estetik. En vit kvinna kan i större grad växla uttryck utifrån vad som anses vara chict just nu. Den enes bur, den andres image Likgiltighet som strategi för att hantera tillvaron – och, inte minst, som ett sätt att framstå som cool – kan ses som en form av performativ nihilism; ett iscensättande av livet saknar mening. Men individuell passivitet leder lätt till politisk apati. Den dissociativa feminismen har därför fått kritik för att vara en lyx som bara vissa privilegierade personer har råd med, medan marginaliserade grupper lämnas kvar och drabbas hårdast när samhället förändras. Passiviteten riskerar med andra ord att gå ut över kollektivet; det är svårt att bygga något tillsammans med människor som tränat sig på att inte känna. Samma kritik riktas nu mot ”numbness” som estetik och socialt fenomen. Samtiden producerar tekniker för att känna mindre: farmakologiskt, kosmetiskt och kulturellt, och säljer sedan tillbaka dem som stil. För vissa är avtrubbningen en överlevnadsstrategi. För andra en accessoar.

YouTube video by Lamont Tyson

En granskning av kopplingarna mellan Sverigedemokraterna och Trumps MAGA-rörelse. Tankesmedjor, nätverk och pengar — av Skiftet.

YouTube video by Lazy Square

YouTube video by Introkungarna