På en onsdag formiddag udenfor turisternes højsæson er der stille hos Skagen The og Kaffe. - Vi er jo efterhånden ikke ret mange fastboende tilbage, siger 30-årige Pernille Friis Pejstrup, der er indehaver af butikken Skagen The og Kaffe. Hun er født og opvokset i byen. I hendes barndom i 1990'erne var der knap 1...

På en onsdag formiddag udenfor turisternes højsæson er der stille hos Skagen The og Kaffe. - Vi er jo efterhånden ikke ret mange fastboende tilbage, siger 30-årige Pernille Friis Pejstrup, der er indehaver af butikken Skagen The og Kaffe. Hun er født og opvokset i byen. I hendes barndom i 1990'erne var der knap 12.000 fastboende skagboer. Nu er der godt 7000 og dermed færre mennesker til at lægge skattekroner i kommunekassen. - Der er ingen tvivl om, at vi ligger i udkantsdanmark. Vi er pressede på alle parametre, og vi skal have nogle penge til kommunen, så vi kan gøre noget for, at de er flere, der har lyst til at bo her, siger butiksejeren. Omkring hver fjerde danske skattekrone går til kommuneskatten. Det er penge, som i dag går til den kommune, man har bopæl i. I Skagen er en tredjedel af husene ejet af folk, der har fast bopæl udenfor Skagen. Det betyder, at Frederikshavn Kommune går glip af mange skatteindtægter. Tager fra de rige og giver til de fattige Regeringen vil dog lave et nyt udligningsystem - altså et nyt system for, hvordan man omfordeler skat fra rige til fattige kommuner. Her åbner statsministeren op for at en del af kommuneskatten skal gå til den kommune, hvor man har sommerhus, hvis man ejer sådan et. - Der er nogle kommuner, der er meget udfordrede af, at folk flytter fra mere, end de flytter til. Der er flere borgere, der har et behov for velfærdssamfundet, samtidig med at beskatningsgrundlaget ikke er så stærkt, som det var engang, siger statsminister Mette Frederiksen (S) og fortsætter: - Der er en ubalance. Jeg mener også, vi er nødt til at se på de områder, hvor der er mange sommerhuse, om vi kan lave et andet beskatningsgrundlag, siger hun. Borgmester siger ja tak Den idé har borgmester i Frederikshavn Kommune, Jon Andersen (V), længe talt varmt om. -  Man er jo også i sit sommerhus. Det ligger her. Der er nogle veje, og nogle forskellige ting, der følger med. Så jeg synes, det er ret ædelt ud fra den samfundsmodel, vi har med hinanden, at man bidrager, der hvor man har noget, man bor i, siger Jon Andersen. Professor i økonomistyring på Aalborg Universitet Per Nicolaj Buch har kritiseret ideen. Han siger at udligningssytemmet i forvejen er meget kompliceret. - Det er en dårlig idé at blande kommuneskat ind i det nuværende kommunale udligningssystem, fordi det vil gøre det nuværende udligningssystem mere kompliceret, end det er i forvejen. Og det vil være svært at sikre en retfærdig fordeling, sagde Per Nicolaj Buch til DR i juni. Uholdbar situation Jon Andersen (V) ønsker, at udligningssystemet bliver mere forudsigeligt. I dag kan kommunerne søge en særtilskudspuljen til særligt vanskeligt stillede kommuner. Om de får penge derfra, bliver først afgjort, efter kommunerne har lagt budget. Er der ikke en risiko for, at man kommer til at komplicere udligningssystemet yderligere, hvis man tager sommerhusene med i det? - Om det bliver kompliceret, det vil jeg ikke kloge mig på. Men situationen, som den er nu, hvor der er en lang række kommuner, som rent faktisk ikke kender deres økonomi, før vi kommer hen i august måned, hvor engangsmidlerne er delt rundt. Det er i hvert fald uholdbart, siger borgmesteren. Ideen bliver også kritiseret for ikke at hjælpe de fattige kommuner, hvor der ikke er mange sommerhuse. En ny udligningsreform skal efter planen træde i kraft i 2029. 

En rapport fra Norconsult konkluderer med at det ikke lønner seg økonomisk å bygge bru til øya med 30 fastboende. Prislappen på brua vil ifølge rapporten ligge på 268 millioner kroner. Renter og avdrag vil løfte totalprisen for lånet til 306 til 520 millioner kroner. I rapporten kommer det frem at fylkeskommunen kan spare 2,1 millioner kroner i året gjennom å avvikle fergetilbudet. Øya ligger i Vevelstad kommune har fem aktive gårdsbruk og rundt 50 fritidseiendommer. Fylkesråd Richard Dagsvik understreker at rapporten gir et viktig kunnskapsgrunnlag, men at det ikke er tatt noen beslutning om veien videre. – Fylkestingets bestilling er besvart. Nå må kunnskapsgrunnlaget tas inn i budsjettarbeidet, påpeker fylkesråd for samferdsel, Richard Dagsvik (FrP).

Hanö har sannolikt haft fiskebosättningar sedan medeltiden, men någon fast befolkning fick ön först på 1830-talet. Lämningar efter två fiskelägen finns kvar i marken på öns södra del. Från början av 1800-talet betades och avverkades ön nästan kal, och större delen av avenbokskogen i söder växte upp först när betet och avverkningen upphörde i mitten av 1900-talet. ## Fiskarna kom till Hanö långt före de fastboende Det har sannolikt funnits fiskebosättningar på Hanö sedan medeltiden. Åtminstone sedan 1600-talet har fiskare bott på ön under fiskesäsongen. Först på 1830-talet fick Hanö en fast befolkning. Byn ligger på västsidan kring hamnen, och i dag står omkring 100 hus där. De flesta är fritidshus. Vid SCB:s mätning 2020 var elva personer folkbokförda på ön. ## Husgrunder, båtkåsar och en kolerakyrkogård ligger kvar i marken På ön finns tomtningar med husgrunder, alltså låga stenvallar efter temporära bosättningar. Där finns också båtkåsar, en kolerakyrkogård, en ensamgrav och flera stenmurar. I vattnen runt Hanö ligger dessutom några vrak. På öns södra del finns lämningar efter två fiskelägen. Båda är klassade som fornlämningar, det norra och det södra. Den mest kända lämningen är Engelska kyrkogården, där brittiska sjömän begravdes när ön var flottbas 1810 till 1812. Lämningarna är skyddade. Inom naturreservatet är det förbjudet att skada stenmurar eller andra kulturhistoriska lämningar. ## Bete och avverkning gjorde Hanö nästan skoglös I början av 1800-talet dominerades Hanö av utbredda ädellövskogar. Sedan avverkades skogen, och kreaturen betade på ön år efter år. Under 1900-talets första hälft var landskapet öppet och i det närmaste skoglöst. Bara mindre skogsrester fanns kvar, främst i sydost. Foto: Patrik Nylin, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons Den öppna gräsmarken på norra Hanö ger en aning om hur stora delar av ön såg ut då. Marken är torr och full av sten, och betet höll buskar och sly borta. ## Större delen av avenbokskogen växte upp efter betet I mitten av 1900-talet upphörde både kreatursbetet och avverkningarna. Då började träd och buskar breda ut sig igen. Merparten av avenbokskogen på södra Hanö är därför relativt likåldrig, med ursprung i mitten av 1900-talet. Skogens kärnområde har däremot sannolikt flerhundraårig skoglig kontinuitet. Avenbokskogen räknas i dag som en av Sveriges till ytan största, och Skogsstyrelsen har pekat ut stora delar av den som nyckelbiotop. Samtidigt som kreaturen blev färre planterades dovhjortar in på ön, och de har sedan ökat betydligt i antal. Hjortbetet gör att nya träd och buskar knappt kommer upp alls. Enligt beslutet om Hanö naturreservat från 2017 ska hjortarna därför bli färre, eventuellt i kombination med kompletterande tamdjursbete i öppna och buskbärande marker. Vill du se lämningarna och skogen på plats finns stigarna på kartan över Hanö.

Fastboende i Lofoten og Vesterålen skal skjermes mot dyrere flybilletter. En utredning anslår at ordningen kan dempe kapasitetsproblemene, men beregnet gjennomsnittsbelegg gir ingen garanti for plass på ønsket avgang.

Nordland fylkeskommune øker billettprisen på hurtigbåten i Reinefjorden med 100 kroner for å sikre penger til vedlikehold av kommunale kaier. Prisøkningen er rettet mot turister, mens fastboende får beløpet refundert, skriver Nordland fylkeskommune på sine egne nettsider. Sambandet brukes nesten bare av turister, og prisøkningen skal gi rundt 3 millioner kroner i årlige merinntekter. Moskenes kommune har ikke økonomi til å vedlikeholde kaiene selv. – Når turisttrafikken står for det aller meste av belastningen på kaiene, er det også naturlig at turistene bidrar mer til å finansiere vedlikehold og oppgraderinger, sier fylkesråd for samferdsel, Richard Dagsvik (Frp).

Eksplosjonen i turismen gjør at boliger i Tromsø og Lofoten slukes av Airbnb og Booking.com, mens fastboende drives ut av budrundene. Nå vil regjeringen sette bremsen på.

Nok en gang har fastboende og turister blitt stående igjen på kaia i Vest-Finnmark på grunn av innstilt ferge og hurtigbåt. En reiselivsbedrift måtte punge ut 45.000 kroner av egen lomme for å få turistene trygt hjem.

LOFOTEN (TV 2): Masseturismen skaper stadig større frustrasjon blant de fastboende. Nå krever de tiltak.

LOFOTEN (TV 2): Masseturismen skaper stadig større frustrasjon blant de fastboende. Nå krever de tiltak.

LOFOTEN (TV 2): Masseturismen skaper stadig større frustrasjon blant de fastboende. Nå krever de tiltak.

To personer er døde og flere hundre personer er evakuert som følge av skogbranner på øya Salamis utenfor Athen i Hellas. Det melder AFP. Ifølge en talsperson for brannvesenet er det både turister og fastboende som er evakuert.

Flere hundre personer er evakuert som følge av skogbranner på øya Salamis utenfor Athen i Hellas. Det melder AFP. Ifølge en talsperson for brannvesenet er det både turister og fastboende der.