Playlist · ANALOGmusiq · 49 items · 3 saves

53K likes, 2,333 comments - imaginaryfriend_official on February 18, 2025: "Don't try this at home... #musicproduction #mastering #mixingandmastering #bedroomproducer #producingmusic #musicstudio #au...

En vinylskiva trycks inte, den pressas. Ljudet ristas först som en spiralformad ränna i en mjuk lackskiva, lacken förvandlas i ett galvaniskt bad till en nickelplåt med rännan i negativ, och den plåten stämplar mönstret i en klump uppvärmd PVC. Själva pressmomentet tar omkring en halv minut. Vägen från färdig master till kartong tar betydligt längre tid, hos presseriet i Mjölby åtta till tio veckor. ## Ljudet skärs i lack, inte i vinyl Kedjan börjar i en masteringstudio. Där skärs det färdiga ljudet med en skärmaskin ner i en lackskiva, en aluminiumplatta täckt med ett mjukt lackskikt. Det är ett eget hantverk och en egen bransch. Presseriet i Mjölby svarar själv på frågan om det mastrar för vinyl med ett kort nej: företaget tar bara emot färdigmastrat material. En Neumann VMS-70. Skärhuvudet ristar ljudets ränna i lackskivan, som sedan blir förlaga till nickelverktygen. Foto: VACANT FEVER via Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0 Rännan tar fysisk plats, och därför sätter diameter och varvtal en hård gräns för hur lång en skivsida kan bli. Presseriet anger själv följande maxtider per sida: * 12 tum i 33 varv: 24 minuter * 12 tum i 45 varv: 13 minuter * 7 tum i 33 varv: sex och en halv minut * 7 tum i 45 varv: fyra och en halv minut Där ligger förklaringen till mycket som samlare tar för givet. Ett album som pressas i 45 varv på 12 tum måste ofta breda ut sig över fyra sidor i stället för två, eftersom varje sida rymmer 13 minuter i stället för 24. Vad de olika formaten och varvtalen betyder går vi igenom i guiden om vinylskivans format och mått. ## Fadern, modern och stampern Lackskivan är för mjuk för att möta het plast. Den måste därför förvandlas till metall, och det sker i en process som heter elektroformning. Svenska Pheenix Alpha, som bygger utrustningen, beskriver stegen så här: lackskivan får först ett tunt silverskikt, sedan ett tunt nickelskikt som bottenlager, och därefter elektropläteras nickel i full tjocklek till det som i branschen heter fadern. Momentet är detsamma i dag som när den här bilden togs hos RCA Victor i Montreal 1944: masterskivan sänks ner i ett galvaniskt bad och kläs med metall. Foto: Conrad Poirier, BAnQ via Wikimedia Commons, public domain Från fadern tas ett avtryck som kallas modern, och från modern tillverkas de stampers som faktiskt sitter i pressen. Termerna är bokstavliga och används i hela världen. Poängen med omvägen är att fadern är den enda kopian som gjorts direkt av lacken, och den vill ingen slita ut. Modern kan i stället användas för att göra nya stampers när de gamla blivit trötta, vilket är en av anledningarna till att en tidig pressning och en sen pressning av samma album kan låta olika. Det är också en av faktorerna som styr vad en skiva är värd när den säljs vidare. ## Kakan som blir en skiva I pressen börjar det med granulat. En extruder mjukgör och smälter plasten och formar den till vad Pheenix Alpha i sin beskrivning av pressen AD12 kallar en kaka i en kopp. Kakans vikt ställs in på maskinens pekskärm, och verktygen finns för 12 tum i 180 och 140 gram samt för 10 och 7 tum. Presseriet i Mjölby erbjuder just 140 och 180 gram på sina tolvtummare. Kakan läggs mellan två stampers, en för varje sida. Etiketterna sätts på plats i samma cykel, ett av de moment Pheenix Alpha särskilt räknar upp som svårt att få pålitligt i en automatisk press. Sedan värms formblocket med ånga och kyls med vatten. Varför beskrivs redan i ett patent som EMI Electrola tog 1974: värmen gör plasten mjuk nog att fylla de fina rännorna, och kylningen härdar den innan pressen öppnas igen. Ordningsföljden är hela hemligheten. Öppnas pressen för tidigt förlorar rännan sin form. Snabbt går det. Tillverkaren Viryl Technologies uppger 25 sekunders cykeltid för sin press WarmTone under ideala förhållanden. Därefter putsas kanten, och skivan är i princip klar. När SVT besökte Mjölby i april 2024 uppgav presseriet en kapacitet på ungefär 2 000 skivor om dagen. ## Sverige har haft ett presseri i taget Att det finns ett svenskt presseri över huvud taget är färskare än många tror, och titeln har bytt ägare tre gånger på tio år. Fram till 2015 fanns ett presseri i Småland som Calle Viktor drev i tio år. Det såldes då till Tyskland, bland annat för att det var svårt att hålla konkurrenskraftiga priser mot de europeiska fabrikerna. Den uppgiften lämnade han själv till Sveriges Radios Kulturnytt i maj 2018, i samband med att nästa svenska presseri invigdes. Det presseriet var Spinroad Vinyl Factory i Lindome utanför Göteborg, och Kulturnytts rubrik den 29 maj 2018 löd att Skandinaviens största, och Sveriges enda, vinylpresseri var i bruk. Vd Pedro Ferreira förklarade i inslaget att svenska band tidigare fått vänta 12 till 14 veckor i kö hos presserier i Tyskland, Nederländerna och England. Spinroad höll i knappt sex år. I januari 2024 ansökte bolaget om konkurs, vilket Gaffa rapporterade. Skälen var desamma som i Småland nio år tidigare: fabriker i Tyskland, Tjeckien och Nederländerna tillverkade på en dag vad Lindome tillverkade på en månad, och elpriserna drev kostnaderna. I Bolagsverkets näringslivsregister står bolaget i dag som ej verksamt. Vid det laget hade stafettpinnen redan gått vidare. Pitch Beats by Sweden i Mjölby pressade sin första skiva på försommaren 2023 och lanserade sig officiellt på skivmässan i Solna i slutet av september samma år, enligt branschtidningen Musikindustrin. Bolaget registrerades 2022 och står i näringslivsregistret som verksamt. Att kalla någon Sveriges enda presseri säger alltså mindre om företaget än om marknaden. Sverige har rymt exakt ett presseri i taget, med ett glapp på tre år däremellan, och den fysiska musiken står för en liten del av intäkterna. Enligt Ifpi Sveriges statistik för 2025 omsatte den svenska musikmarknaden drygt 2,3 miljarder kronor, varav strömning svarade för 94 procent. Vinylförsäljningen var i stort sett oförändrad under året. ## Maskinerna kommer från Märsta Det finns en detalj i Mjölby som få känner till. På frågan om vilka pressar de använder svarar presseriet att det är svenska Pheenix Alpha. Företaget har sitt säte i Märsta och en historia som är svår att slå. Enligt bolagets egen tidslinje går rötterna tillbaka till 1888, när Alpha grundades av Max Sievert för att arbeta med metaller. Skivtillverkning kom 1932, med pressar utvecklade i egen regi. Den första prototypen av modellen AD12 byggdes 1974, och 1977 kom det bolaget beskriver som världens första helautomatiska datorstyrda skivpress. Den sista av omkring 1 000 AD12-maskiner tillverkades 1986, alltså strax innan cd-skivan gjorde vinylpressar närmast värdelösa. Samma bolagslinje köpte 1984 Europafilm Studio med dess patenterade metod för elektroformning, och 2006 tog Pheenix Alpha över tillgångarna. Så när en svensk skiva pressas i Mjölby sker det i en maskin vars konstruktion ritades i Sverige innan de flesta av dagens vinylköpare var födda. ## Om du vill pressa en egen skiva För den som funderar på en egen utgåva är tröskeln lägre än ryktet säger, men den är inte låg. Presseriet pressar från 100 exemplar och rekommenderar minst 200, i formaten 7 och 12 tum, i solida och transparenta färger samt som marmorerad, splatter och bildskiva. Leveranstiden anges till åtta till tio veckor, och företaget är noga med att kalla det ett måldatum och inte en garanti. Mastring ingår inte. Uppgifterna kontrollerades hos Pitch Beats den 6 augusti 2026. Produktionen har sommarstängt vecka 29 till 32. På sin egen startsida kallar företaget sig Skandinaviens största vinylpresseri, och i sidfoten Sveriges enda. Det är alltså inte plasten som gör en vinylskiva dyr. Det är att varje utgåva kräver sin egen uppsättning nickelverktyg, och att någon måste stå vid en press som värms och kyls om och om igen, en halv minut i taget. När den sista svenska pressen tystnade 2015 dröjde det tre år innan någon startade en ny, och den hann inte fylla sex år. Att skivan du bär hem från butiken är pressad i Östergötland och inte i Tjeckien är därför ingen självklarhet. Var man köper vinyl nytt och begagnat är en fråga för sig, men vem som pressade den är sällan tryckt på omslaget.

En vinylskiva trycks inte, den pressas. Ljudet ristas först som en spiralformad ränna i en mjuk lackskiva, lacken förvandlas i ett galvaniskt bad till en nickelplåt med rännan i negativ, och den plåten stämplar mönstret i en klump uppvärmd PVC. Själva pressmomentet tar omkring en halv minut. Vägen från färdig master till kartong tar betydligt längre tid, hos presseriet i Mjölby åtta till tio veckor. ## Ljudet skärs i lack, inte i vinyl Kedjan börjar i en masteringstudio. Där skärs det färdiga ljudet med en skärmaskin ner i en lackskiva, en aluminiumplatta täckt med ett mjukt lackskikt. Det är ett eget hantverk och en egen bransch. Presseriet i Mjölby svarar själv på frågan om det mastrar för vinyl med ett kort nej: företaget tar bara emot färdigmastrat material. En Neumann VMS-70. Skärhuvudet ristar ljudets ränna i lackskivan, som sedan blir förlaga till nickelverktygen. Foto: VACANT FEVER via Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0 Rännan tar fysisk plats, och därför sätter diameter och varvtal en hård gräns för hur lång en skivsida kan bli. Presseriet anger själv följande maxtider per sida: * 12 tum i 33 varv: 24 minuter * 12 tum i 45 varv: 13 minuter * 7 tum i 33 varv: sex och en halv minut * 7 tum i 45 varv: fyra och en halv minut Där ligger förklaringen till mycket som samlare tar för givet. Ett album som pressas i 45 varv på 12 tum måste ofta breda ut sig över fyra sidor i stället för två, eftersom varje sida rymmer 13 minuter i stället för 24. Vad de olika formaten och varvtalen betyder går vi igenom i guiden om vinylskivans format och mått. ## Fadern, modern och stampern Lackskivan är för mjuk för att möta het plast. Den måste därför förvandlas till metall, och det sker i en process som heter elektroformning. Svenska Pheenix Alpha, som bygger utrustningen, beskriver stegen så här: lackskivan får först ett tunt silverskikt, sedan ett tunt nickelskikt som bottenlager, och därefter elektropläteras nickel i full tjocklek till det som i branschen heter fadern. Momentet är detsamma i dag som när den här bilden togs hos RCA Victor i Montreal 1944: masterskivan sänks ner i ett galvaniskt bad och kläs med metall. Foto: Conrad Poirier, BAnQ via Wikimedia Commons, public domain Från fadern tas ett avtryck som kallas modern, och från modern tillverkas de stampers som faktiskt sitter i pressen. Termerna är bokstavliga och används i hela världen. Poängen med omvägen är att fadern är den enda kopian som gjorts direkt av lacken, och den vill ingen slita ut. Modern kan i stället användas för att göra nya stampers när de gamla blivit trötta, vilket är en av anledningarna till att en tidig pressning och en sen pressning av samma album kan låta olika. Det är också en av faktorerna som styr vad en skiva är värd när den säljs vidare. ## Kakan som blir en skiva I pressen börjar det med granulat. En extruder mjukgör och smälter plasten och formar den till vad Pheenix Alpha i sin beskrivning av pressen AD12 kallar en kaka i en kopp. Kakans vikt ställs in på maskinens pekskärm, och verktygen finns för 12 tum i 180 och 140 gram samt för 10 och 7 tum. Presseriet i Mjölby erbjuder just 140 och 180 gram på sina tolvtummare. Kakan läggs mellan två stampers, en för varje sida. Etiketterna sätts på plats i samma cykel, ett av de moment Pheenix Alpha särskilt räknar upp som svårt att få pålitligt i en automatisk press. Sedan värms formblocket med ånga och kyls med vatten. Varför beskrivs redan i ett patent som EMI Electrola tog 1974: värmen gör plasten mjuk nog att fylla de fina rännorna, och kylningen härdar den innan pressen öppnas igen. Ordningsföljden är hela hemligheten. Öppnas pressen för tidigt förlorar rännan sin form. Snabbt går det. Tillverkaren Viryl Technologies uppger 25 sekunders cykeltid för sin press WarmTone under ideala förhållanden. Därefter putsas kanten, och skivan är i princip klar. När SVT besökte Mjölby i april 2024 uppgav presseriet en kapacitet på ungefär 2 000 skivor om dagen. ## Sverige har haft ett presseri i taget Att det finns ett svenskt presseri över huvud taget är färskare än många tror, och titeln har bytt ägare tre gånger på tio år. Fram till 2015 fanns ett presseri i Småland som Calle Viktor drev i tio år. Det såldes då till Tyskland, bland annat för att det var svårt att hålla konkurrenskraftiga priser mot de europeiska fabrikerna. Den uppgiften lämnade han själv till Sveriges Radios Kulturnytt i maj 2018, i samband med att nästa svenska presseri invigdes. Det presseriet var Spinroad Vinyl Factory i Lindome utanför Göteborg, och Kulturnytts rubrik den 29 maj 2018 löd att Skandinaviens största, och Sveriges enda, vinylpresseri var i bruk. Vd Pedro Ferreira förklarade i inslaget att svenska band tidigare fått vänta 12 till 14 veckor i kö hos presserier i Tyskland, Nederländerna och England. Spinroad höll i knappt sex år. I januari 2024 ansökte bolaget om konkurs, vilket Gaffa rapporterade. Skälen var desamma som i Småland nio år tidigare: fabriker i Tyskland, Tjeckien och Nederländerna tillverkade på en dag vad Lindome tillverkade på en månad, och elpriserna drev kostnaderna. I Bolagsverkets näringslivsregister står bolaget i dag som ej verksamt. Vid det laget hade stafettpinnen redan gått vidare. Pitch Beats by Sweden i Mjölby pressade sin första skiva på försommaren 2023 och lanserade sig officiellt på skivmässan i Solna i slutet av september samma år, enligt branschtidningen Musikindustrin. Bolaget registrerades 2022 och står i näringslivsregistret som verksamt. Att kalla någon Sveriges enda presseri säger alltså mindre om företaget än om marknaden. Sverige har rymt exakt ett presseri i taget, med ett glapp på tre år däremellan, och den fysiska musiken står för en liten del av intäkterna. Enligt Ifpi Sveriges statistik för 2025 omsatte den svenska musikmarknaden drygt 2,3 miljarder kronor, varav strömning svarade för 94 procent. Vinylförsäljningen var i stort sett oförändrad under året. ## Maskinerna kommer från Märsta Det finns en detalj i Mjölby som få känner till. På frågan om vilka pressar de använder svarar presseriet att det är svenska Pheenix Alpha. Företaget har sitt säte i Märsta och en historia som är svår att slå. Enligt bolagets egen tidslinje går rötterna tillbaka till 1888, när Alpha grundades av Max Sievert för att arbeta med metaller. Skivtillverkning kom 1932, med pressar utvecklade i egen regi. Den första prototypen av modellen AD12 byggdes 1974, och 1977 kom det bolaget beskriver som världens första helautomatiska datorstyrda skivpress. Den sista av omkring 1 000 AD12-maskiner tillverkades 1986, alltså strax innan cd-skivan gjorde vinylpressar närmast värdelösa. Samma bolagslinje köpte 1984 Europafilm Studio med dess patenterade metod för elektroformning, och 2006 tog Pheenix Alpha över tillgångarna. Så när en svensk skiva pressas i Mjölby sker det i en maskin vars konstruktion ritades i Sverige innan de flesta av dagens vinylköpare var födda. ## Om du vill pressa en egen skiva För den som funderar på en egen utgåva är tröskeln lägre än ryktet säger, men den är inte låg. Presseriet pressar från 100 exemplar och rekommenderar minst 200, i formaten 7 och 12 tum, i solida och transparenta färger samt som marmorerad, splatter och bildskiva. Leveranstiden anges till åtta till tio veckor, och företaget är noga med att kalla det ett måldatum och inte en garanti. Mastring ingår inte. Uppgifterna kontrollerades hos Pitch Beats den 6 augusti 2026. Produktionen har sommarstängt vecka 29 till 32. På sin egen startsida kallar företaget sig Skandinaviens största vinylpresseri, och i sidfoten Sveriges enda. Det är alltså inte plasten som gör en vinylskiva dyr. Det är att varje utgåva kräver sin egen uppsättning nickelverktyg, och att någon måste stå vid en press som värms och kyls om och om igen, en halv minut i taget. När den sista svenska pressen tystnade 2015 dröjde det tre år innan någon startade en ny, och den hann inte fylla sex år. Att skivan du bär hem från butiken är pressad i Östergötland och inte i Tjeckien är därför ingen självklarhet. Var man köper vinyl nytt och begagnat är en fråga för sig, men vem som pressade den är sällan tryckt på omslaget.