Herman har längre försökt glömma sin hemby och berget vars skugga den står under. Men när han måste åka tillbaka för att sälja sin mors hus inser han att han i...

Den 13 december tågar lucian in med ljus i håret och sång i mörkret. Firandet förenar ett sicilianskt helgon, gammal nordisk folktro och en tidningstävling från 1920-talet. Här är luciafirandets historia, sångerna som hör till och traditionerna kring ljusets drottning. ## Helgonet Lucia Namnet Lucia kommer av latinets _lux_ , ljus. Sankta Lucia var enligt legenden en kristen jungfru i den sicilianska staden Syrakusa, som dömdes till döden för sin tro och avrättades den 13 december år 304. Hon blev stadens skyddshelgon, och hennes namnsdag knöts till ljus. Det passar en fest vars hela kärna är att bära in ljus när året är som mörkast. ## Den mörkaste natten Att just den 13 december blev en ljusets fest hänger samman med den gamla julianska kalendern, då datumet ungefär sammanföll med vintersolståndet, årets längsta natt. I nordisk folktro ansågs lucianatten farlig, en natt då övernaturliga makter var i rörelse. Man höll sig vaken, tände ljus och åt rejält för att stå emot mörkret. Där möts det kristna helgonet och den folkliga föreställningen om årets vändpunkt. ## Från Skansen till luciatåg i hela landet Det luciatåg vi känner igen är förvånansvärt ungt. I slutet av 1800-talet visades lucia upp på Skansen i Stockholm, men firandet blev riktigt folkligt först 1927, då tidningen Stockholms Dagblad utlyste det första offentliga luciavalet och lät en vald lucia föras i kortege genom det elektriskt upplysta Stockholm. Tävlingskonceptet spreds snabbt till andra tidningar och orter, och därmed steg luciagestalten in i den massmediala offentligheten. Under 1900-talet blev luciatåg i skolor, kyrkor och på arbetsplatser en självklar del av den svenska december. Nordiska museet har en fördjupande genomgång av luciafirandets historia. ### Lucia i korthet * Firas den **13 december** , uppkallat efter Sankta Lucia av Syrakusa. * Namnet kommer av latinets _lux_ , som betyder **ljus**. * Datumet sammanföll förr ungefär med **vintersolståndet**. * Det första offentliga luciavalet hölls i **Stockholm 1927**. ## Luciatågets figurer I tåget bär lucian en vit dräkt, ett rött band om midjan och en krona med ljus. Efter henne följer tärnor i vitt med glitter i håret, stjärngossar med spetsiga strutar och stjärnstavar, samt tomtar och pepparkaksgubbar för de yngsta. Uppställningen har blivit en levande tradition som ständigt förändras, vilket Institutet för språk och folkminnen följer och dokumenterar. ## Sångerna Musiken är luciatågets hjärta. Den italienska melodin till ”Sankta Lucia” har fått svensk text och sjungs i tåg över hela landet. Till repertoaren hör också ”Staffan var en stalledräng”, ”Nu tändas tusen juleljus” och ”Luciasången”. Många firanden bjuder dessutom på pepparkakor, glögg och saffransgula lussekatter, ett bakverk som blivit oskiljaktigt från dagen. ## Lucia i traditionens sällskap Lucia hör ihop med advent som de två traditioner som mest av allt handlar om ljus i mörkret, och den ingår i den bredare väven av svenska jultraditioner från julbordet till tjugondag Knut. När luciamorgonen är över är det för många dags att skriva årets julkort och göra adventskalendern redo för de sista luckorna. Till december hör också granen. Behöver du hjälp att välja och sköta granen eller beställa en kungsgran hem tar våra systersajter hand om trädet, medan Surjul står för ljuset, sederna och sångerna.

Den 13 december tågar lucian in med ljus i håret och sång i mörkret. Firandet förenar ett sicilianskt helgon, gammal nordisk folktro och en tidningstävling från 1920-talet. Här är luciafirandets historia, sångerna som hör till och traditionerna kring ljusets drottning. ## Helgonet Lucia Namnet Lucia kommer av latinets _lux_ , ljus. Sankta Lucia var enligt legenden en kristen jungfru i den sicilianska staden Syrakusa, som dömdes till döden för sin tro och avrättades den 13 december år 304. Hon blev stadens skyddshelgon, och hennes namnsdag knöts till ljus. Det passar en fest vars hela kärna är att bära in ljus när året är som mörkast. ## Den mörkaste natten Att just den 13 december blev en ljusets fest hänger samman med den gamla julianska kalendern, då datumet ungefär sammanföll med vintersolståndet, årets längsta natt. I nordisk folktro ansågs lucianatten farlig, en natt då övernaturliga makter var i rörelse. Man höll sig vaken, tände ljus och åt rejält för att stå emot mörkret. Där möts det kristna helgonet och den folkliga föreställningen om årets vändpunkt. ## Från Skansen till luciatåg i hela landet Det luciatåg vi känner igen är förvånansvärt ungt. I slutet av 1800-talet visades lucia upp på Skansen i Stockholm, men firandet blev riktigt folkligt först 1927, då tidningen Stockholms Dagblad utlyste det första offentliga luciavalet och lät en vald lucia föras i kortege genom det elektriskt upplysta Stockholm. Tävlingskonceptet spreds snabbt till andra tidningar och orter, och därmed steg luciagestalten in i den massmediala offentligheten. Under 1900-talet blev luciatåg i skolor, kyrkor och på arbetsplatser en självklar del av den svenska december. Nordiska museet har en fördjupande genomgång av luciafirandets historia. ### Lucia i korthet * Firas den **13 december** , uppkallat efter Sankta Lucia av Syrakusa. * Namnet kommer av latinets _lux_ , som betyder **ljus**. * Datumet sammanföll förr ungefär med **vintersolståndet**. * Det första offentliga luciavalet hölls i **Stockholm 1927**. ## Luciatågets figurer I tåget bär lucian en vit dräkt, ett rött band om midjan och en krona med ljus. Efter henne följer tärnor i vitt med glitter i håret, stjärngossar med spetsiga strutar och stjärnstavar, samt tomtar och pepparkaksgubbar för de yngsta. Uppställningen har blivit en levande tradition som ständigt förändras, vilket Institutet för språk och folkminnen följer och dokumenterar. ## Sångerna Musiken är luciatågets hjärta. Den italienska melodin till ”Sankta Lucia” har fått svensk text och sjungs i tåg över hela landet. Till repertoaren hör också ”Staffan var en stalledräng”, ”Nu tändas tusen juleljus” och ”Luciasången”. Många firanden bjuder dessutom på pepparkakor, glögg och saffransgula lussekatter, ett bakverk som blivit oskiljaktigt från dagen. ## Lucia i traditionens sällskap Lucia hör ihop med advent som de två traditioner som mest av allt handlar om ljus i mörkret, och den ingår i den bredare väven av svenska jultraditioner från julbordet till tjugondag Knut. När luciamorgonen är över är det för många dags att skriva årets julkort och göra adventskalendern redo för de sista luckorna. Till december hör också granen. Behöver du hjälp att välja och sköta granen eller beställa en kungsgran hem tar våra systersajter hand om trädet, medan Surjul står för ljuset, sederna och sångerna.

Folktro, gudstro och hungrande kroppar. Den norska författaren Ingeborg Arvola har avslutat sin trilogi med historiska romaner om finska invandrare i nordligaste Norge.

Midsommar är en av Sveriges mest älskade högtider, fylld av traditioner, historia och folktro. De flesta känner till midsommarstången, blomsterkransarna och de klassiska lekarna, men hur mycket vet du egentligen om högtidens ursprung och gamla seder? I det här quizet får du sätta dina kunskaper på prov med 15 kluriga frågor om midsommar. Frågorna handlar […] Källa

Samtliga av fotografierna i den här texten är tagna under olika Folktro och Magikvällar på Skansen. Ingen av dem är photoshoppade. Texten skrevs ursprungligen som en kuslig liten novell som utspela…

Samtliga av fotografierna i den här texten är tagna under olika Folktro och Magikvällar på Skansen. Ingen av dem är photoshoppade. Texten skrevs ursprungligen som en kuslig liten novell som utspela…

Pälsdetaljer på kläderna, extatisk dans och pumpande trummor. Bulgariska Dara charmade tv-tittare och jurygrupper med tydliga influenser från hemlandets uråldriga folktro: kukeri.

För fjärde gången ordnas en kulturfestival i Korpoström, i år på temat skratt och folktro. Även mörkare sidor av humor finns med. – Humor kan både förstärka fördomar och rasera dem, säger arrangören Antonia Ringbom.

Förutom sin roll som påskblomma har påskliljan fungerat som en opålitlig medicinväxt, men ses även som andlig väktare i walesisk folktro.