Trots reformer ökar klyftorna i skolan. Att sluta tala om klass innebär att osynliggöra elevers olika förutsättningar, och det finns många områden vi behöver utreda vidare. #svebe37
February 5, 2025 at 6:35 AM
Trots reformer ökar klyftorna i skolan. Att sluta tala om klass innebär att osynliggöra elevers olika förutsättningar, och det finns många områden vi behöver utreda vidare. #svebe37
Skolverket har sagt att matriser hjälper, baserat på en studie som snarare visar att matriser hjälper när de tagits fram av eleven själv, tillsammans med läraren. Det ger knappast stöd åt generaliserade matriser för alla elever i landet. #svebe37
February 5, 2025 at 6:35 AM
Skolverket har sagt att matriser hjälper, baserat på en studie som snarare visar att matriser hjälper när de tagits fram av eleven själv, tillsammans med läraren. Det ger knappast stöd åt generaliserade matriser för alla elever i landet. #svebe37
Barnen får aldrig befinna sig i ett lärande och utforskande rum utan att samtidigt vara medvetna om att de, deras egenskaper och allt de gör, bedöms och betygsätts. Anna W Gustafsson hoppas att Finland inte kommer ta efter Sverige i detta. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Barnen får aldrig befinna sig i ett lärande och utforskande rum utan att samtidigt vara medvetna om att de, deras egenskaper och allt de gör, bedöms och betygsätts. Anna W Gustafsson hoppas att Finland inte kommer ta efter Sverige i detta. #svebe37
Arbetet med bedömningsmatriser framhäver vem som är idealeleven: den som beskrivs i det högsta bedömningssteget. Själva formuleringarna i de elevtillvända matriserna tyder på att orimligt hög självsäkerhet och språknivå förväntas och bedöms. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Arbetet med bedömningsmatriser framhäver vem som är idealeleven: den som beskrivs i det högsta bedömningssteget. Själva formuleringarna i de elevtillvända matriserna tyder på att orimligt hög självsäkerhet och språknivå förväntas och bedöms. #svebe37
Men idag prioriterar skolan bedömning framför kunskap och lärande. De som vill förbättra skolan talar om mer och tidigare betygsättning, trots att forskning visar att det stjälper. Tilltron till bedömning är större än tilltron till forskning. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Men idag prioriterar skolan bedömning framför kunskap och lärande. De som vill förbättra skolan talar om mer och tidigare betygsättning, trots att forskning visar att det stjälper. Tilltron till bedömning är större än tilltron till forskning. #svebe37
För att kunna ge alla elever rätt förutsättningar måste man ta hänsyn till deras bakgrund. Den som ges förutsättning att lära sig en utvidgad kod får också bättre möjligheter i samhället. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
För att kunna ge alla elever rätt förutsättningar måste man ta hänsyn till deras bakgrund. Den som ges förutsättning att lära sig en utvidgad kod får också bättre möjligheter i samhället. #svebe37
Media rapporterar om ökade klyftor på flera olika områden i samhället. Sociala skillnader har undersökts språkvetenskapligt på många sätt, men idag har man nästan släppt det, utom i språkinlärning. Vad missar vi när vi inte betraktar samhällsklass i språkstudier? #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Media rapporterar om ökade klyftor på flera olika områden i samhället. Sociala skillnader har undersökts språkvetenskapligt på många sätt, men idag har man nästan släppt det, utom i språkinlärning. Vad missar vi när vi inte betraktar samhällsklass i språkstudier? #svebe37
Avslutar #svebe37 gör @annilina som pratar om samband mellan samhällsklyftor och språkklyftor. Förståelsen för nordiska/germanska ord försämras bland unga, vilket vidgar en språkklyfta mellan unga och äldre, men också mellan unga och samhället och omvärlden.
February 5, 2025 at 6:34 AM
Avslutar #svebe37 gör @annilina som pratar om samband mellan samhällsklyftor och språkklyftor. Förståelsen för nordiska/germanska ord försämras bland unga, vilket vidgar en språkklyfta mellan unga och äldre, men också mellan unga och samhället och omvärlden.
Det är alltså inte självklart att varken grundformen eller den mest frekventa formen ska vara uppslagsord. Förtydliga de olika formernas användning, frekvens och betydelse i uppslaget. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Det är alltså inte självklart att varken grundformen eller den mest frekventa formen ska vara uppslagsord. Förtydliga de olika formernas användning, frekvens och betydelse i uppslaget. #svebe37
Men automatiseringen tar sällan hänsyn till homografer eller kontext. Att "käften" är vanligare än "käft" handlar kanske snarare om materialet (Flashback) och om en interjektion snarare än ett substantiv. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Men automatiseringen tar sällan hänsyn till homografer eller kontext. Att "käften" är vanligare än "käft" handlar kanske snarare om materialet (Flashback) och om en interjektion snarare än ett substantiv. #svebe37
Normalt används substantiv i 3/4 fall i singular form och ännu oftare i obestämd form. Framhäv avvikelserna, som i "blomma" där plural är mycket vanligare. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Normalt används substantiv i 3/4 fall i singular form och ännu oftare i obestämd form. Framhäv avvikelserna, som i "blomma" där plural är mycket vanligare. #svebe37
Detta är redan möjligt på ord som _enbart_ förekommer i en viss form, som "lär" och "döddagar", där tänkta grundformer inte används. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Detta är redan möjligt på ord som _enbart_ förekommer i en viss form, som "lär" och "döddagar", där tänkta grundformer inte används. #svebe37
Likaså används olika former med olika frekvens och betydelser, som "sann" och "sant". Man ska kunna söka på den vanligaste ordformen, inte i första hand den tänkta grundformen ("konstighet"). #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Likaså används olika former med olika frekvens och betydelser, som "sann" och "sant". Man ska kunna söka på den vanligaste ordformen, inte i första hand den tänkta grundformen ("konstighet"). #svebe37
Kristian Blensenius och Monica von Martens om analys av ordformsfrekvenser för en bättre ordbok. SO har frekvensangivelser, men de är otydliga: "konstighet" används nästan aldrig i singular, så hur rättvisande är "ofta plural"? #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Kristian Blensenius och Monica von Martens om analys av ordformsfrekvenser för en bättre ordbok. SO har frekvensangivelser, men de är otydliga: "konstighet" används nästan aldrig i singular, så hur rättvisande är "ofta plural"? #svebe37
Utan kunskap i långivarspråket är det mer sannolikt att ord etableras som lån och inte vara citeras (man kan använda substantivet "aladåb" utan att kunna franska prepositionsfrasen "à la daube"). #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Utan kunskap i långivarspråket är det mer sannolikt att ord etableras som lån och inte vara citeras (man kan använda substantivet "aladåb" utan att kunna franska prepositionsfrasen "à la daube"). #svebe37
Citerade flerordsuttryck (som à propos) har lexikaliserats genom sammanskrivning (apropå), liksom svenska "tillfreds" och "varsågod", men även fasta uttryck som "de facto". Längre uttryck blir mindre sannolikt lexikaliserade. #svebe37
February 5, 2025 at 6:34 AM
Citerade flerordsuttryck (som à propos) har lexikaliserats genom sammanskrivning (apropå), liksom svenska "tillfreds" och "varsågod", men även fasta uttryck som "de facto". Längre uttryck blir mindre sannolikt lexikaliserade. #svebe37
Yes från början citatord, men idag helt etablerat som en svensk interjektion (kommer till SAOB), ofta med en triumfatorisk innebörd: "Yes, äntligen får vi betalt för vårt hårda jobb." #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Yes från början citatord, men idag helt etablerat som en svensk interjektion (kommer till SAOB), ofta med en triumfatorisk innebörd: "Yes, äntligen får vi betalt för vårt hårda jobb." #svebe37
Bo-A. Wendt om citatord och lånord. Tre kategorier: välintegrerade lånord, gärna som följer inhemskt mönster (deal→-en, -ar); oböjliga lånordskandidater (yes, vintage); citerade och lånade flerordsuttryck (apropå, laissez faire-attityd) #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Bo-A. Wendt om citatord och lånord. Tre kategorier: välintegrerade lånord, gärna som följer inhemskt mönster (deal→-en, -ar); oböjliga lånordskandidater (yes, vintage); citerade och lånade flerordsuttryck (apropå, laissez faire-attityd) #svebe37
Engelska dominerar i översättningsvetenskapliga texters referenslitteratur, inte lika mycket annars. Lund har mindre engelska än Stockholm eftersom de kräver att uppsatser ska skrivas på svenska. Vi borde sträva efter parallellspråkighet, inte svensk/finsk dominans #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Engelska dominerar i översättningsvetenskapliga texters referenslitteratur, inte lika mycket annars. Lund har mindre engelska än Stockholm eftersom de kräver att uppsatser ska skrivas på svenska. Vi borde sträva efter parallellspråkighet, inte svensk/finsk dominans #svebe37
Domänförlust är problemet, inte lånord, och det är framför allt modersmålstalarna själva som hotar sitt språk genom att tillskriva engelskan högre status. Allt fler avhandlingar i Sverige och Finland skrivs på engelska. #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Domänförlust är problemet, inte lånord, och det är framför allt modersmålstalarna själva som hotar sitt språk genom att tillskriva engelskan högre status. Allt fler avhandlingar i Sverige och Finland skrivs på engelska. #svebe37
Marja Kivilehto och Ritva Hartama-Heinonen om engelskans påstådda dominans som vetenskaps- och undervisningsspråk särskilt i översättarutbildning, i Sverige och Finland. #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Marja Kivilehto och Ritva Hartama-Heinonen om engelskans påstådda dominans som vetenskaps- och undervisningsspråk särskilt i översättarutbildning, i Sverige och Finland. #svebe37
Ett fåtal informanter tycker att bloggspråket ska vara "korrekt" och utan lån- och dialektord, men de informanter som själva bloggar ser sådana kodval bara som resurser: ingen undviker det. #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Ett fåtal informanter tycker att bloggspråket ska vara "korrekt" och utan lån- och dialektord, men de informanter som själva bloggar ser sådana kodval bara som resurser: ingen undviker det. #svebe37
Engelska ord och uttryck är enligt informanterna vanliga i finlandssvenska bloggar, men inte lika vanligt i den egna bloggen! Många informanter tycker att bloggspråket ska vara korrekt och lättläst. #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Engelska ord och uttryck är enligt informanterna vanliga i finlandssvenska bloggar, men inte lika vanligt i den egna bloggen! Många informanter tycker att bloggspråket ska vara korrekt och lättläst. #svebe37
Linda Storås om kodval och flerspråkighet i blogginlägg. Internetanvändare anser att deras datorkommunikation är talspråksnära, men det innebär inte att det är "talspråk fast i skrift". #svebe37
February 5, 2025 at 6:33 AM
Linda Storås om kodval och flerspråkighet i blogginlägg. Internetanvändare anser att deras datorkommunikation är talspråksnära, men det innebär inte att det är "talspråk fast i skrift". #svebe37